Guldgubbe

Pargubbe från ca 700 e.Kr., funnen vid Aska i Hagebyhöga, Östergötland, 2020.
Guldgubbar från Sorte Muld.

En guldgubbe är en typ av artefakt från järnåldern som består av en liten bleckplåt – vanligen 10–18 mm hög – i guld eller guldlegering med detaljerade bilder av människor eller djur. Bilden på det tunna blecket är antingen framställd med en stamp – patriser har hittats – eller tillverkats genom så kallad penndrivning där figurerna formats med ett spetsigt verktyg.

Fyndplatser

De första guldgubbarna hittades på Bornholm under 1700-talet men det var Nils Henric Sjöborg som gav dem namnet guldgubbar.[1]

Till skillnad från andra föremålstyper från nordisk järnålder förekommer guldgubbar bara i Norden. Hittills har guldgubbar hittats på 18 platser i Sverige, 7 i Norge och 16 i Danmark – 7 av dessa platser finns på Bornholm. Den största fyndplatsen är boplatsen Sorte Muld (”svarta jorden”) på Bornholm. Där har mer än 2500 figurer påträffats[2], eller omkring 85% av det samlade kända antalet.

Guldgubbar i större mängd förknippas med kultplatser, men de förekommer dessutom i grunder till boningshus. Det är nära till hands att tolka dem som någon typ av offer – av symboliskt värde, själva guldvärdet av den tunna folien är litet. En kultplats är dokumenterad i samband med det största svenska fyndet av guldgubbar vid Uppåkra i Skåne. Där hittades drygt 120 guldgubbar kring ett stort stolphål inuti vad som även av andra skäl kan tolkas som ett kulthus.

Andra större fyndplatser är Lundeborg på Fyn med 102 guldgubbar och Slöinge i Halland med 56 guldgubbar.[3] En annan större fyndplats är Västra Vång i Blekinge där det 2013 hittades 29 guldgubbar. [4] Ytterligare fynd har lett till att Västra Vång i september 2019 är uppe i 65 guldgubbar. [5][6] Andra betydande fyndplatser är Borg, Vestvågøy, Eketorps borg och Helgö.[7]. Under 2020 har ytterligare två fyndplatser med guldgubbar konstaterats i Sverige, båda i Östergötland: Ströja vid Norrköping samt Aska utanför Vadstena.[8][9] På den senare platsen - Askahögen - fann man 23 guldgubbar.

Motiv

I Sverige och Norge avbildar guldgubbarna oftast två människor, en man och en kvinna, som verkar omfamna varann. Populärt har de kallats ”kärlekspar”, men det kan även röra sig om ett dansande par. De bornholmska guldgubbarna är oftast enskilda personer. Bland dem som kan könsbestämmas är de flesta män, men även en hel del kvinnofigurer. På Sorte Muld finns också 86 helt unika guldgubbar utskurna i guldbleck, ibland med inristade detaljer. En del av dessa föreställer djur: grisar, möjligen en björn och oidentifierade djur.

En del av bilderna är detaljrika, och visar håruppsättningar, smycken och kläder, andra är mer förenklade. Många figurer har ett föremål – ett attribut – i händerna eller intill. Det kan vara en bägare, en halsring eller (som oftast) en stav. Typisk är också att de håller händerna i någon särskild position eller gest. Både attribut och gester har varit tydliga tecken i guldgubbarnas samtid, fast i dag är deras betydelse mer oklar.

Vissa av figurerna kan tolkas som någon av asagudarna, andra som människor, men oftast är det en öppen fråga "vem" bilden egentligen föreställer.

Datering

Guldgubbarna dateras i huvudsak från 500 till 700-talet, under vendeltid. Norr om Danmark och Skåne har vissa fynd daterats ända upp till tidig vikingatid.

Frimärke

Ett frimärke med valören 25 öre och motivet "Guldgubbar" gavs ut av Postverket 25 mars 1975.

Litteratur

  • Boken "Sorte Muld", utgiven av Bornholms Museum. [10]
  • Skalk nr 5, 2008 artikeln Pennedrivning

Referenser

  1. ^ Carina dos Santos. ”Då kulten flyttar in Guldgubbar och deras betydelse”. Linneuniverstet magisteruppsats. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:323340/FULLTEXT01.pdf. Läst 20 augusti 2022. 
  2. ^ ”Slöinge: guldgubbe | Historiska Museet”. historiska.se. https://historiska.se/upptack-historien/artikel/sloinge-guldgubbe/. Läst 20 augusti 2022. 
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagord guldgubbar)
  4. ^ ”SVERIGES TREDJE STÖRSTA FYND AV GULDGUBBAR FUNNET I BLEKINGE”. Blekinge Museum. 15 november 2013. https://web.archive.org/web/20131124131940/http://www.blekingemuseum.se/pressbilder/pdf/guldgubbar_vang.pdf. Läst 20 augusti 2022. 
  5. ^ Muntlig uppgift Mikael Henriksson, Blekinge museum 8 september 2019
  6. ^ Radio, Sveriges. ”Västra Vångs fynden ger nya perspektiv - P4 Blekinge”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/7294770. Läst 20 augusti 2022. 
  7. ^ Slöinge och borg - Stormansgårdar i öst och väst, Lars Lundqvist, Karin Lindeblad, Ann-Lili Nielsen och Lars Ersgård.
  8. ^ Gelin, Lovisa (6 augusti 2020). ”Unika guldgubbar hittade vid utgrävningar i Vadstena”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/unika-guldminiatyrer-hittade-i-vadstena. Läst 6 augusti 2020. 
  9. ^ ”Sensationella arkeologiska fynd av en centralplats i Ströja i Östergötland”. www.arkeologikonsult.se. https://www.arkeologikonsult.se/aktuella-projekt/stroeja/185-sensationella-arkeologiska-fynd-av-en-centralplats-i-stroeja-i-oestergoetland. Läst 8 augusti 2020. 
  10. ^ ”Sorte Muld - engelsk udgave |” (på danska). bornholmsmuseum.dk. https://bornholmsmuseum.dk/da/shop/bøger-og-diverse/arkæologibøger/sorte-muld-engelsk-udgave/. Läst 20 augusti 2022. 

Externa länkar

  • Uppåkra, en forntida centralort,
  • Guldgubber Sharon Ratkes sida om guldgubbar
  • Guldgubbar Figural gold foils Franzark sida om guldgubbar.